Vincent [Swedish translation]

Stjärnklara, stjärnklara natt

Måla din palett blå och grå

Titta ut på en sommardag

Med ögon som vet om mörkret i min själ

Skuggor på kullarna

Skissa träden och påskliljorna

Fånga brisen och vinterfrossan

I färger på det snöiga linnelandet

Nu förstår jag

Vad du försökte säga till mig

Hur du led för ditt förnuft

Hur du försökte släppa dem fria

De vägrade att lyssna de visste inte hur

Kanske lyssnar de nu

Stjärnklara, stjärnklara natt

Flammade blommor som brinner ljust

Virvlande moln i en violett dimma

Speglar Vincents ögon av kinablått

Färger ändrar nyans

Morgonfält av bärnstenskorn

Vissna ansikten fårade i smärta

Blir lugnade under konstnärens älskande händer

Nu förstår jag

Vad du försökte säga till mig

Hur du led för ditt förnuft

Hur du försökte släppa dem fria

De vägrade att lyssna de visste inte hur

Kanske lyssnar de nu

För de kunde inte älska dig

Men din kärlek var fortfarande sann

Och när inget hopp fanns kvar i siktet

På den stjärnklara, stjärnklara natten

Tog du ditt liv som älskare ofta gör

Men jag kunde sagt till dig Vincent

Denna värld var aldrig menad för någon så

vacker som du

Stjärnklara, stjärnklara natt

Porträtt hängda i tomma korridorer

Ramlösa huvuden på namnlösa väggar

Med ögon som ser på världen och inte kan glömma

Som främlingarna du mött

De ovårdade männen i trasiga kläder

En silvertagg på en blodig ros

Liggen krossad och trasig på den oskuldsfulla snön

Nu tror jag att jag vet

Vad du försökte säga mig

Hur du led för ditt förnuft

Hur du försökte släppa dem fria

De vägrade lyssna och de lyssnar fortfarande inte

Kanske kommer de aldrig göra det