Бездомный пёс [Bezdomnyi pyos] [Swedish translation]

Det var skymning, höst och det regnade ursinnigt.

Jag gick fram och frågade: Vad väntar du på?

Den våta pälsen och de sorgsna ögonen,

Kunde säga mycket.

Tågen lämnade den bullriga stationen.

Människor tog brådskande sina platser.

Någon sa adjö.

Och någon mötte upp en bekant.

Men hunden väntade misströstande.

Människor gick förbi och log:

"En våt och rolig hund.

Kanske har den tappat bort sig.

Kanske är den alldeles hemlös."

Hur skulle folk kunna veta,

Att han hela dagarna väntar och väntar.

Han har ett bekvämt hem men ingen finns där.

Någon uppenbarar sig i den brokiga skaran människor. Hunden rusar upp utan att tro sina ögon.

Han glömmer till och med bort sin egen tass och sitt blod. Nej, han misstog sig igen.

Alla ler och tänker: "Så rolig,

Våt och smutsig han är" och stampar med foten.

Hunden förstår dem: "Hur skulle de kunna veta,

Att jag måste sitta här och vänta?"

Människor gick förbi och log:

"En våt och rolig hund.

Kanske har den tappat bort sig.

Kanske är den alldeles hemlös."

Hur skulle folk kunna veta,

Att han hela dagarna väntar och väntar.

Han har ett bekvämt hem men ingen finns där.

Det är skymning, höst och ett ursinnigt regnande.

Du förstår allt men du väntar ändå.

Tyvärr finns det en sak du inte förstår:

Människor kan ljuga.

Människor gick förbi och log:

"En våt och rolig hund.

Kanske har den tappat bort sig.

Kanske är den alldeles hemlös."

Hur skulle folk kunna veta,

Att han hela dagarna väntar och väntar.

Han har ett bekvämt hem men ingen finns där.