En glada över en grå gravgård
Vid alltings slut långt, långt borta
Ett barn klamrar sig fast i magin av födsel och förundran
Åh, hur skönt det var förut
Bara du och jag långt bortom havet
Vattnen, knappt i rörelse,
Skälver lugnt
Vid flodens slut strålar skymningen
Alla reliker av ett långt liv
Här, trötta vandrare, vila dig
Sov färden från dina ögon
Lycka till på färden, min kära, dags att gå
Jag kollade dina tänder och värmde dina tår
I horisonten ser jag dem komma efter dig
Sjöjungfruns ynnest, evighetskallet
Skönhet i en kikare på en gammal mans veranda
Sjöjungfrurna du frigjorde förde hem dina tårar