I varje själ finns slutna rum
En fristad från allt ont från förr
Där hjärtats sår får läka klart
Tills någon ny rör vid dess dörr
Jag gav dig tomma, nötta ord
Så rent och enkelt var ditt svar
Likväl en skam för allt jag sagt
När tystnad är mitt självförsvar
För varje gång jag höll en ros
Var bara taggarna att få
Och livet går, och livet går
Och kanske ska du också gå
Men om min tystnad drev dig bort
Nog vore det en skam, så säg
Så jag vill dela dig mitt rum
Min själ att bryta ger jag dig
För jag har blundat länge nu
När inget gott fanns kvar att se
Och livet går, och livet går
I sorg och mörker, men ändå:
Så vill jag välja dig idag
Om det nu vore upp till mig
Men du har lika makt som jag
Min själ att bryta ger jag dig
Och livet går, och livet går
Jag önskar vi får va ändå